mina äventyr i kenya

Det är något fel på mina fötter, speciellt den vänstra. Kanske måste amputeras innan det sprider sig.

Godnatt. :)

Ute på restaurang med Adrian, Petra, Erik och våra kenyanska vänner. Och Elin. Men hon får inte vara med på bild. 2 av tjejerna träffade jag och Elin när de var på utbyte i Linköping i höstas.

I min panik så ringde jag till rektorn på skolan (!!) som inte svarade, det var det enda numret jag kom på som kunde hjälpa oss.

Vi hörde hur någon stökade runt i huset och smällde i dörrar ett tag, sen lugnade det sig. På något sätt somnade vi tillslut, fast vi har alla sovit väldigt oroligt inatt och vaknat vid minsta ljud. Klockan 6 imorse ringde Dr Simeon, rektorn, och jag berättade vad som hänt.

När vi gick upp till frukosten hade ALLA hört hur rädda vi varit, till och med så kom någon högt uppsatt person från Head of Security till oss för att lugna oss.

Det som hade hänt är att vi 3 tjejer delar detta stora huset just nu bara med en man ifrån Botswana. Han hade varit och tittat på fotboll, hans lag förlorade och han söp sig full, vilket gjorde att han inte kom in i huset på natten för att han låst sig ute. På något sätt så han hoppade över en stor grind, då kom vakten och de hade diskuterat ganska högljutt. Inte värre än så! Men nu kommer alla och frågar om vi är okej, om vi mår bra, de säger att det ska komma en riktig järngrind till gården och vi har fått ett direktnummer till säkerhetsbolaget.

Nu känner vi oss trygga, men vilken hemsk natt det var. Idag är vi värda polhäng.

Elin är lite bättre än mig på att skriva, hon skriver på www.toksor.blogg.se

Nu är vi äntligen framme på vårat guesthouse och har kommit litegrann tillrätta efter en låååång lång lång resa.. Det började med att flyget från arlanda till Istanbul blev försenat, så när vi landade med planet hade vi 9 minuter på oss att hinna med anslutningsflyget. De var jättehjälpsamma på flygplatsen och vi kutade så att vi hann, och otroligt nog kom våra väskor med hela vägen till Kenya också. Där väntade vi på flygplatsen några timmar tills det blev ljust ute och åkte taxi genom Nairobi i morgontrafiken. Bara detta var ett äventyr, det var sådana kontraster! Fina bilar, lastbilar fullpackade med människor på flaken, mopeder och en massa människor gående till fots längs motorvägen. Senare såg jag män i kostym som vallade kor. Kontrast! Sen fortsatte vi resan med en matatu, en slags minibuss, rätt ut på landet i 5 timmar för att komma till Eldoret. Jag trodde att jag skulle dö mer än en gång under denna resan då de väljer att köra om var 3e minut, helst vid en kurva vid ett krön, och det är gropigt och guppigt. Utsikten under resan var iallafall väldigt vacker och nu är vi framme hela och rena.

Idag har vi hunnit fixa internet och kenyanska telefonnummer, handlat toalettpapper (som inte är så vanligt förekommande på kenyanska toalettet) och ätit en stor middag. Nu har jag inte sovit på ca 36 timmar så det blir snart en dusch och sen sängen, imorgon ska vi utforska staden mer.

Det verkar som att vi har en kyrka väggivägg, nu sjunger de fina psalmer. Blir bra sovamusik. Godnatt!

Nu är det nervöst, för imorgon drar vi till Kenya! Jag sagt en massa jobbiga hejdå till pojkvän, vänner och familj och sitter nu med Petra i Norrtälje och tittar på när Elin sistaminuten-packar. Vi får ha med oss 30 kg var på flyget och i brist på våg är det bara att hålla tummarna för att plasthandskar, sjukhuskläder, förkläden och varsitt basapotek inte väger bly.. Vi får se hur bra möjligheter till internet vi har men det hoppas jag löser sig snabbt, jag ska försöka att roa er med mycket bilder från resan. Ha de!